Hertigarna Johan och Karl (1568) (1)

×
Lot 53
Aktuellt bud: 160000 SEK
SEK
Lot 53
Godkänn bud

SEK

21 % köparprovision tillkommer

Lot 53
Resultat: 160000 SEK
Utrop: 50000 SEK
Mynt, Sverige. Hertigarna Johan och Karl, SM 4, 1 mark 1568. 3,27 g. Stockholm. Ettårstyp. Av denna ytterst sällsynta oc.. Läs mer Mynt, Sverige. Hertigarna Johan och Karl, SM 4, 1 mark 1568. 3,27 g. Stockholm. Ettårstyp. Av denna ytterst sällsynta och historiskt intressanta ettårstyp känner vi endast till två exemplar utöver det här utbjudna! Det rör sig om Gunnar Ekströms exemplar som såldes på Ahlströms auktion 11, nr 23 … och Isidor Adolf Bonniers som såldes på D. Holmbergs auktion 98, nr 29d år 1913. Detta exemplar, som är klart sämre än vårt, kommer fram när C-O. Algård säljer en del av sina fantastiska samlingar på Ahlström auktion 5, nr 109. Näst efter efter det lilla 4 öret, som är känt i ett privatägt exemplar, är den här utbjudna marken den mest sällsynta i blodsklippingserien. Således ett "once in a life time" tillfälle! Lätt bearbetad i fälten. Annars ett tydligt och representativt exemplar som inte behöver skämas för sig i någon samling. RRR. Ex Hans Menzinsky 2005. Ex Stockholms auktionsverk mars 1991, nr 8096. Ex Hirsch auktion 38, nr 95. Ex Sven Svensson (SS 1284), SNF auktion maj 1965, nr 45, köpare C-O. Algård. SMB 6. Erik XIV lät i sinnesförvirring mörda de för högförräderi redan fängslade adelsmännen. Det berättas att kungen i sällskap av sina drabanter den 24 maj 1568 anlände till Uppsala slott och när de lämnade slottet var följande medlemmar av högadeln inte längre i livet; Svante, Erik och Nils Sture samt Arbaham Stenbock och Ivar Liljeörn. Efter att konungen någorlunda kommit tillbaka till sans drabbades han av ånger och sade sig vilja kompensera, eller erlägga en "blodsbot" till, den efterlevande Märta Lejonhufvud, änka efter Svante Sture. Så blev det också. Men det Erik förmodligen inte tänkt sig var att Märta överlämnade det "bergfina" silvret till hertigarna Johan (III) och Karl (IX). Dessa båda herrar närde nämligen en tanke på att störta sin halvbror kung Erik XIV och silvret var naturligtvis en viktig bricka i detta intrikata maktspel. Silvret myntades i Vadstena under överinseende av myntmästaren Mickel Hansson. Myntningen skedde i all hast därav klippingformen och den förhållandevis enkla layouten. Upproret kröntes med framgång och samma år tillträdde som bekant Johan tronen. Att året 1568 var politiskt turbulent märks rent numismatiskt i det att såväl Erik XIV som hertigarna Johan och Karl samt Johan III gav ut mynt med detta årtal. Endast vid ytterligare ett tillfälle har det inträffat att tre myntherrar daterat sina respektive mynt med ett och samma årtal, nämligen 1598. 1/1+. DESCRIPTION IN ENGLISH: 1 mark 1568. 3.27 g. Stockholm. One year type! Of this extremely rare one year type we have recorded only two examples in addition to the one offered here. The other examples are 1) Ex Gunnar Ekström, Ahlström auction 11, lot 23 and 2) Ex Isidor Adolf Bonnier, D. Holmberg auction 98, lot 29d in 1913, Ex. C-O. Algård, Ahlström auction 5, lot 109. This denomination is the second most scarce of the Vadstena klippe series ('Blood money klippes'), behind on the 4 mark which is unique in private hands. Once in a life time opportunity! Lightly tooled/worked in fields. Else a clear and representative example that would take a place in every collection. RRR. Ex Hans Menzinsky 2005. Ex Stockholms Auktionsverk March 1991, lot 8096. Ex Hirsch auction 38, lot 95. Ex Sven Svensson (SS 1284), SNF auction May 1965, lot 45, buyer C-O. Algård. SMB 6. Visa mindre

Vi hos Myntkompaniet / AB Philea är specialister på numismatik, det vill säga läran om betalningsmedel och relaterade objekt; Exempelvis mynt, sedlar, polletter och medaljer. Vi finns för dig som vill värdera mynt, sälja mynt eller köpa mynt, samt håller ett antal myntauktioner i Sverige varje år för att tillfredsställa myntsamlare, samt allmänhetens behov av att kunna värdera och sälja sin myntsamling eller enstaka objekt.

Våra numismatiker är medlemmar i Svenska Numismatiska Föreningen och företaget Myntkompaniet / AB Philea är medlemmar i Internationella Mynthandlarförbundet (IAPN) som en av endast två svenska och tre nordiska medlemmar.

Myntets historia i modern mening startade i Lydien (nuvarande Turkiet) ca 650 år f.kr. - denna period kallas antika mynt fram till Byzantinska mynt upp till ca 1000-talet. Det finns många sällsynta och eftertraktade mynt från denna period, men också mycket vanliga romerska bronsmynt och silvermynt som präglades i stora upplagor. De flesta antika guldmynt är eftertraktade samlarmynt. De första nordiska mynten präglades i Danmark under tidig vikingatid. Det finns utländska mynt i princip från alla världens hörn och en bred internationell krets av mynt- och sedelsamlare inom mynthandeln.

Historien för svenska mynt börjar i slutet av 900-talet med vikingatida mynt präglade i Sigtuna under Olaf Skötkonung. De första svenska guldmynten slås under Gustav Vasas regering under 1500-talet, men det är först under 1600-talet som den nya myntfoten med dukat som valör slår igenom, och fortsätter att vara i bruk fram till slutet av 1800-talet. Under Oscar II's regeringsperiod byter Sverige och övriga Norden år 1873 valuta till kronor och ören, varvid vid fick nya mynt i valörerna 1 öre, 2 öre , 5 öre, 10 öre, 25 öre, 50 öre, 1 krona, 2 kronor, 5 kronor, 10 kronor och 20 kronor. Inledningsvis var 5, 10 och 20 kronor i guld. Idag finns endast 1 krona, 2 kronor, 5 kronor och 10 kronor som mynt, emedan svenska sedlar har valörer från 20 kronor upp till 1000 kronor. Den största valören som utgivits i Sverige var en sedel med valör 10000 kronor som utkom 1939 och sedan igen 1958, dessa är eftertraktade samlarobjekt bland sedelsamlare.

Utländska sedlar har funnits sedan 1300-talet i Kina under Yuen-dynastin och Ming-dynastin, för att i västvärlden först återuppstå i Sverige under Johan Palmstruch som grundade Stockholm Banco år 1656 och började ge ut sedlar 1661. Efter några år gick banken i konkurs och detta ledde till att Sveriges Riksbank grundades 1668, då staten insåg att det fanns ett behov av en bank som folk litade på. Specimen sedlar och provtryck av sedlar finns från åtskilliga tidsperioder, och under en tid på 1800-talet fanns många privatbankssedlar i Sverige som cirkulerade jämte riksbankssedlar. Dessa privatbankssedlar är idag eftersökta av samlare.

En annan gren inom numismatiken är medaljer - som är myntliknande artistiska föremål, som saknat giltighet som betalningsmedel och därför inte kan betraktas som mynt. Kungliga medaljer av regenter och historiska händelser har traditionellt varit det vanligaste motivet och funnits sedan romarriket, men även personmedaljer har funnits i århundraden. Prismedaljer såsom vid exempelvis OS delas ut i form av guldmedalj, silvermedalj och bronsmedalj är också eftertraktade samlarobjekt av numismatiker eller sportentusiaster.